Vad gör du i min bil????

-Tjena vem är du och vad gör du i min bil? Vad har du och min matte gjort?

I söndags lånade jag härliga Qorazón av Helena. Vi skulle träffa Jessica och Elvis på Enköpings bk för lite träning. Pea fick vara hemma med hussarna, hon börjar bli aningen trött och orörlig.
Precis när Jessica och jag ställt upp oss på planen för lite budföring med Elvis så öppnade himlen sig och regnet öste ned, det blixtrade och dundrade. Qora satt torrt i bilen medan vi andra blev som dränkta katter på väldigt kort tid.

Med lite tålamod som vi är utrustade med så väntade vi ut skuren och kunde fortsätta vår träning. Qora fick också komma ut och träna lite olika saker, men hon var mest intresserad av mängderna av dofter på apellplanen. Med tanke på att detta antagligen var hennes första gång på en apellplan så gick det bra för henne. Men för mig som inte är van vid en hund som förser sig själv med godis gick det mindre bra..... Hälften av träningsgodiset får vi nog betrakta som stöldgods, men eftersom bevisen redan var i magsäcken så vet jag egentligen inte hur mycket hon hann förse sig med. Tillfället gör tjuven säger man, jag lärde mig något i.a.f!!!

Efter att både Qora och Elvis fått spåra lite så åkte vi hemåt. Jag bestämde mig för att stanna till hemma och byta om till torra kläder. Pea märkte ju direkt att det var någon i hennes bil. Men hon reagerade inte som jag trodde utan hälsade glatt på Qora genom gallret. Glädjen var besvarad från andra sidan gallret. Imponerad av dessa hundars mentalitet måste jag säga att jag är!!! Den dräktiga tiken som lånar ut sin bil, sina saker och sin matte en hel dag. Och den lånade hunden som antagligen inte är van vid att "träna" i 4-5 timmar inklusive ösregn och blixtar och dunder. Båda hälsar glatt och trevligt på varandra!!! Jag bestämmer mig för att Qora får komma ut och hälsa på Jeppe och Jonte också. Det gör hon så trevligt innan hon springer in i huset och kollar runt....och stjäl mer godis. Lite sorgligt var det allt att lämna tillbaka henne till Helena igen. MEN jag ska låna henne hela denna helg då vi ska till Marma på ett bruksträningsläger tillsammans.


Det börjar bli lite tungt och jobbigt nu!

Pea kämpar på men dräktigheten börjar ta ut sin rätt om man säger så! Ibland ser det ut som om hon glömmer bort tjockmagen, och busar till det lite, men lugnar snabbt ned sig och går istället för att rusa. Hon är pigg på att hänga med på promenader men vilar emellanåt på promenaderna. Det är skönt att vi kan gå på sådana ställen där hon kan vara lös! Då får hon bestämma takten.

 

Här är en bild exakt 4 veckor kvar till valpning:

Jag inbillar mig att jag känner små klumpar i Peas mage om jag klämmer lite. Eller inbillar jag mig inte? Spännande är det.

Jag är otroligt stolt över denna hund som har alla egenskaper som jag önskar i en hund! Och saknar de egenskaperna jag inte önskar i en hund! Kanske är det jag som format henne så eller så är det sådan hon är? Spelar ingen roll vilket.