fredag 18 mars 2011

P-träff i Järbo.

Äntligen var det dags att träffas igen! Från P var det Pea, Elvis och Pluto. Extra bonus var ju Leo och Zelda såklart! Sen var det några fler norrlänningar inbjudna (norr om Dalälven som ni vet) Det var Uffe och Jenny med Johnny Cash och Kamasutra. Och Fidelli med sin matte och två små hussar/mattar.

 
Vi började med att fika lite medan vi väntade in alla. När vi var redo gick vi ut på en c:a 2 km lång promenad. Det var för att ta oss till doftstigen som Anna förberett till oss. På en stig hade hon vid sidan av preparerat med olika slags doftretningar. Det var en mjukiskanin som suttit med en riktig kanin i ett dygn, sjal, kaninbajs, pinnar nedstuckna och säkerligen fler saker som jag missat. Jo just det Plutos ena lillhusse John satt på en skoter en bit från stigen. Det och kaninbajset var det enda som Pea markerade. Hon var mer inställd på att fortast möjligt komma till de andra hundarna som redan gått stigen.

 
Anna har genomgång.
 
Kaninbajs
John på skotern.
Köttbullar instuckna i snövallen.
 
 
 
 
Sen var det dags att bege oss mot huset igen där Anna hade planerat en "hinderbana" med diverse svårigheter utplacerade. Tidtagning för att utse en vinnare! Vad sägs om slalom mellan hinkar med leksaker och tuggben, kasta en tennisboll uppför en snöhög som hunden ska komma tillbaka med, hopp över två hinkar med en spade över, och inkallning förbi en tallrik med köttbullar. Det märktes att hundarna hade svårigheter med olika saker. Många goda skratt unslapp mig! En jätterolig bana var det!

Men för er som läser och inte känner rasen rottweiler, kanske behöver en liten beskrivning av hur rasen fungerar:
  • Så här tänker en rottis med leksaker: Wow en leksak! Den ska det bli kul att leka med långt borta i skogen, långt bort från husse/matte! De får vänta tills jag har lekt färdigt då kanske de får låna den!
  • Så här tänker en rottweiler angående godis: Sniff, sniff, matte har 3 köttbullar i fickan. I tallriken ligger det 10 st, jag har allt att vinna på att glömma bort det som matte lärt mig.
  • Så här tänker en rottis ang. cirkuskonster: Det där löser jag bättre utan/husse matte!
 
 
Fidelli på väg mot start.
Med siktet inställt på köttbullarna, men hon tog aldrig någon.
 
Elvis genomförde banan som en sann rottweiler!
 
Vinnaren Zelda innan start.
Hmm några roliga saker i en hink.

Matte vi gör på mitt sätt så vinner vi!

Nej vi gör på mitt sätt!

Doris undrar hur många varv runt hopphindret de ska springa.

Jag har bollen!

Pea innan start.

De spännande hinkarna passerades utan problem.

Hopp över hinder var inget problem.

Hämta bollen, här fick vi problem. Pea tappade bollen och trampade sedan ned den långt i snön. Då fick jag klättra upp i snöhögen och hjälpa henne gräva. Smidig som jag är så ramlade jag bara en gång.


Sitt stanna kvar & inkallning har vi ju tränat på.

Summa summarum så lockades Pea inte av något av svårigheterna Anna preparerat banan med. Jag är nöjd med det, men inte 3:e platsen :-) Hade jag bara varit mindre klumpig i snöhögen hade vi nog krossat både Zelda och Fidelli  som kom 1:a och 2:a :-)

Leo och Anna.

Ok matte du är där, men på vägen till dig ska jag bara.....

kolla......köttbullarna!

Anna testar med sin andra hund. Ska Pluto ignorera köttbullarna?

Ja det var som Leo sa... det saknas faktiskt 3 st. Vem har fräckheten att äta upp våra köttbullar??? Vi som var där vet svaret :-)


Så här ska du hoppa, jag visar!

Jag såg inte riktigt visa igen!

Men om du vill ha bollen, släng inte iväg den då!!!

Till fällen ska vi!

Uffe och Hector.

Först hoppar du, sen aktar du dig för isfläcken där.

Man kan välja på om man ska kasta långt eller kort, om man vet att man har en hund som inte är så intresserad av bollar....då kastar man....
långt. Då får man möjlighet att bergsbestiga lite själv.

Var tog bollen vägen???

Ok kastar du så hämtar jag!

Här på fällen ska du sitta.

ok då sätter jag mig här och väntar på att du ska kalla in mig.

Var finns hundintresset hos dessa två egentligen????

"Valparna" får busa lite med varandra. Det var en liten annan ton i skällan denna gång.



Efter en god lunch och fika och en massa rottweilerprat begav vi oss hemåt. Ännu en helkul dag med trevliga människor! Roligt att träffa några för mig nya ansikten från den stora Deminasfamiljen. Hoppas vi alla ses snart igen.