Valpträff.

Nu har det hänt mycket sedan jag skrev här i bloggen. Konstigt nog har inspirationen försvunnit, inte träningssugen utan skrivasugen.

Förra helgen var vi på valp-träff för valparna i P-kullen. Eller valpträff var väl att överdriva då det endast var 3 hundar som dök upp. Eller snarare 2 valpar som dök upp, d.v.s Pea och Elvis som träffas ofta ändå och sen var det Pluto vars matte trevligt bjudit in oss! Jättetrevligt hade vi i alla fall!!! Plutos matte Anna hade "engagerat" en instruktör som hjälpte oss att att lägga spår och träna uppletande. Hmm visst var det Nina hon hette.... det här är väl verkligen nackdelen med att skriva i efterhand. Nina tyckte att jag skulle lägga ett apellspår till Pea eftersom hon provat spår förut. Spårupptag, två räta vinklar på ett lite blåsigt fält, och en träapport hon aldrig sett förut i sitt liv. Min spontana reaktion var att: -Det här fixar hon aldrig!!!
Men jag gick ut spåret och hoppades på det bästa. I spåret lade jag ut hennes favoritleksaker också.

Träffen var ju i Järbo, som ligger i närheten av Gävle. Jag måste ha associerat det med Lappland eller något, för jag var klädd för isande nordanvindar och -30 grader tror jag. Innan vi ens hunnit närma oss spårmarkerna (inte långt) var jag genomsvettig och rödblommig. Dubbla underställ, överdragsbyxor ullsockor, ullsulor...o.s.v..... o.s.v...... Jonathan som jag påtvingat liknande kläder stannade klokt nog hemma med Plutos "lillhussar" och spelade tv-spel. Annars hade jag nog fått storskäll tror jag!

Tillbaka ut i spårmarkerna då.... Anna och Jessica fick lägga sina spår i skogen. Om jag minns rätt så har Pluto provat spår förut men Elvis endast triumferat i sök. Så de lade kortare spår i skogen. Båda herrarna klarade spåren galant, utan bekymmer! Sedan gick vi tillbaka till spåret jag mödosamt i min vinterutstyrsel lagt ut till Pea-prinsessan. Nu visade det sig att jag skulle använda en spårlina också.

Försök att visualisera detta: Matte påpälsad till nästan orörlighet, med en mössa som tenderar att åka upp och glida av. Pea som smidigt och lätt tar sig över liggande träd och djupa svampiga hål på åkern. I Peas halsband är spårlinan fäst, linan fastnar i trädstammar och i mattes ben på vägen i spåret. Trots mattes orörlighet och klumpighet så tar Pea spåret perfekt. Det är aningen sidvind så hon går bredvid spåret perfekt. Men när hon närmar sig leksaker/apporten så går hon in i ursprungsspåret igen. Det ovanliga är att hon går förbi leksakerna men plockar upp apporten. Vinklarna klarade hon inte riktigt heller, de var för snäva jämfört  med dem vi tränat tidigare.

Detta lärde jag mig idag: Anpassa kläderna och lita på Pea till 100%.

Sedan fick hundarna prova på sakletning med de andra hundarnas leksaker. D.v.s att två av varje hunds saker lades ut i en ruta. Det gick mindra bra för Pea. Först greppade hon tag i Elvis pipboll, och blä vilken otäck tingest. Den pep och var sladdrig. Pea som aldrig träffat en pipsak förut var helt konfunderad. Men efter mycket jobb från min sida fick jag henne att komma med den. Nästa sak hon hittade var även den Elvis, det var hans stora mjuka vildsvin. Den fick jg henne inte att komma med. När vi gör detta med hennes egna saker tar hon dem direkt och kommer med. Nu har jag mentalt noterat frågor i huvudet som jag kommer att ställa till någon som kan om jag får möjlighet.

Sen gick vi hem och mumsade korv. Hundarna gick ut på gården och lekte med varandra, kom in emellanåt och visade sig. Blev för vilda och blev utskickade. Efter en stund kom bara Pluto och Elvis in. Lilla Pea saknades. Anna gick ut och såg henne...... på andra sidan såklart!!! TYPISKT Pea. Fanns det ett litet hål i staketet så hittade hon det. Det positiva var väl att hon kom ihåg var det var och kunde komma in igen när vi ropade!

En sådan trevlig dag vi hade med mycket skratt, men även seriösa tränings och uppfostringsfrågor behandlades. Pluto verkar ha det så bra med matte, hussar och Leo!

Jag har även fått lite klarhet i mtt förra inläggs funderingar! Det tackar jag för!!!