Ojoj nu snurrar det i huvudet på mig! Bredvid mig i soffan ligger det en trött hund och sover.
10.00 imorse inställde vi oss vid klubbstugan för att vara med på en "prova på spår" dag. Nu har ju Pea redan provat spår flera gånger, men jag tänkte att det kunde vara bra att få höra det igen hur man gör. Efter en liten genomgång i stugan gick vi till bilarna för att transportera oss till spårmarkerna. Väl framme så visar det sig att där vi skall vara, finns det dåligt med plats för bilar så Pea och jag får lämna vår bil och åka den sista biten i en annan bil. Det gick bra att sitta bak i bilen med en 4-årig Irländsk setter. Lite orolig var hon men det gick bra.
Men sen när bilen var stilla ville hon inte sitta kvar i bilen utan var ute hela tiden. Jag fick börja med att lägga ett 100m långt spår med hennes favoritleksak som avslut. Hon blev lite störd av att instruktören gick bakom mig och jag fick korsa spåret två gånger för att hon skulle ta spåret. Men sedan strävade hon på med nosen i backen. Några gånger stannade hon för att titta på instruktören. Hon spårade upp leksaken och vi lekte med den. Enligt instruktören så jobbade hon precis som man ska.
Nästa spår var ett som någon annan skulle lägga. Han som lade Peas spår missförstod instruktörens instruktioner och lade därför ut Peas avsluts-leksak mitt i spåret. Spåret fick ligga i 40 minuter innan vi gick det. Pea gjorde ett jättefint spårupptag och gick spåret jättebra tills hon kom fram till en hög med bajs. Hmmm där fick jag minsann lite huvudbry. Jag är helt beroende av Pea eftersom jag inte hade en aning om var spåret är, så jag kan ju inte dra henne bort från bajset, ej heller vill jag banna henne när hon jobbar. Som tur var var det en mycket liten bajshög så när hon mumsat färdigt så gick hon vidare i spåret. Tills hon hittar avslutssaken. Då kopplar jag loss henne och leker och kastar leksaken. Då säger spårläggaren att det är halva spåret kvar. Oups kan jag få henne att fortsätta spåra nu då. Tursamt är att spårläggaren visste exakt var spåret var och hade stannat där så vi behövde bara gå tillbaka så tog hon upp spåret igen. Detta spår var lite längre än det första och avslutades med en vinkel. Detta spår arbetade sig Pea igenom väldigt bra och hade inga problem med vinkeln i slutet.
Under tiden vi lade spåren så var Pea med en man som var medföljare till en annan kursdeltagare, och när mannen som skulle gå spåret jag lagt i slutet tog ut sin hund för att gå det, fick Pea sitta i hans bil. Jag är verkligen imponerad av denna hund. Hon är med på vad som helst. Och om jag får säga det själv så måste jag säga att hon var den hunden som uppförde sig bäst på hela dagen. Spåret gick bra för alla, men tiden mellan och så tänkte jag på. Jag var lite rädd att hon skulle vara trött på sista spåret eftersom hon inte fick lägga sig i bilen och vila under hela tiden. Men icke- hon var inte det minsta trött och visade tydligt att hon inte ville in i bilen när det var dags för att åka hemåt.
Då bestämde jag mig för att åka till hunklubben och träna lite till. Hundgodiset var ju med och alla leksakerna och hunden var inte trött. Väl framme vid klubben är jag ensam. Vi tränade fot framför spegeln, Pea har jättefin kontakt med mig. Så kul att kunn se det utan att tittaner på hunden. Enda gången hon släpper mig med blicken är precis efter det att hon fått en godisbit. Vi tränade "stanna kvar" och även inkallning. Då kom en dam och frågade om jag ville vara med på en platsliggning då hon behövde lite störning. Pea och jag var med men jag ställde mig c:a 2m framför henne. Det gick bra ända tills precis innan det var dags att gå tillbaka till hundarna, då reste hon sig upp och kom emot mig. Så länge har jag aldrig provat på att låta henne ligga. Jag gick tillbaka och satte henne igen och ställde mig framför igen. Sen gick jag och ställde mig bredvid igen belönade sedan.
Nu till mitt huvudbry. Vad skall jag gå för kurs i vår? Instruktören denna dag sa i början att till våren skulle hon hålla i en appell-kurs. När jag frågade senare under dagen om det var den hon tyckte att jag skulle gå. Hon verkade tycka att Pea skulle vara för ung då utan hon rekomenderade en Bruks-kurs. D.v.s. prova på bruks. 2ggr spår, 2ggr sök, 2ggr uppletande. Men jag vill inte prova på för det har vi redan gjort nu. I vår blir ju Pea 1 år inte kan hon vara för ung då??? Hon verkade ju vara av den åsikten. Men jag vill inte gå någon vardagslydnads kurs eller unghundskurs under tiden. Jag vill jobba tävlingsinriktat redan från början! Jag har ju sett dessa kurser när jag tränat på klubben på kvällarna.... de gör ju sådant som vi fått göra på Birgittas valpkurs. Och Pea gör det bättre än dessa hundar som är 1 år äldre än henne.
Känns som jag befinner mig i något slags ingenmansland. Jag är på hundklubben nästan varje vardagskväll, mest för belysningens skull. Men jag tränar alltid ensam, och på ganska få saker. Här ute i skogen finns det ju ingen som helst belysning så jag är tvungen att åka någonstans för att se min hund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar