Nu är det bestämt!

Bestämt är det nu att lilla Deminas Piorina ska flytta hem till oss. Vi som sagt att vi inte skulle skaffa någon hund igen. Men det var när smärtan var alldeles för jobbig efter vår älskade Fenjas bortgång. Fenja dog efter en omfattande operation 8 år gammal. När jag satt vid telefonen och väntade på att bli uppringd för att få veta när jag fick komma och hämta min hund, kunde jag inte ens tänka tanken att hon inte skulle komma hem igen. Tyvärr blev det inte så och chocken lamslog mig i flera dagar.

Idag 4 månader senare kan jag tänka på min hund som den underbara hon var, inte utan att gråta men utan att tänka på henne liggandes på ett operationsbord med blod rinnandes ur nosen.

Vi har ju vår underbara Wendy kvar, snart 11 år gammal. Även om hon är gammal så har tanken på att låta henne avsluta sina dagar inte infunnit sig hos oss. Tills en dag då hon började halta mer än vad hon gjort tidigare och vi åkte till djurkliniken för att hitta vad felet var. "Domen" blev Rimadyl i 2-3 veckor, haltar hon fortfarande då får ni tänka på att låta henne somna in. Leder böjdes och sträcktes, ryggen trycktes på och blodprover togs. Hunden har ont överallt och det är ingen idé att börja leta efter varför hon haltar. Som tur är har vi en kunnig och engagerad uppfödare, som stöttar oss i beslutet att inte ta bort henne. Ja jag har svårt att tro att en hund som inte vill leva längre gör lekinviter mot andra hundar, eller ligger på gräsmattan på rygg och grymtar av välbehag. Eller hoppar och skuttar när vi får besök.

Hur som helst så åkte vi för att besöka vår uppfödare Helena och träffade där Piorina och hennes syskon. Efter övervägande till och från, hit och dit så bestämde vi oss för att tacka ja till att vara fodervärdar åt denna lilla tös. Var det ödet som fick oss att ringa Helena, eller var det något Wendy planerat? Wendy är i.a.f pigg som en nötkärna när vi kom hem efter besöket. Men det är klart vem skulle inte känna sig deppig när man vet att Lie-mannen står bredvid en?

Imorgon eftermiddag är det dags att hämta hem Pea som Jonathan tycker att vi ska kalla henne. Ja Piorina är lite krångligt att ropa, speciellt för den familjemedlemmen som uttalar "r" konstigt! Förväntansfullt har vi handlat nästan alla hundleksaker som Granngården i Enköping har att erbjuda. Jonathan fick fria händer. Men vi som känner Wendy vet att hon kommer att stjäla alla leksakerna och omvandla dem till millimeterstora bitar. Precis som hon gjorde mot Fenja.

Deminas Piorina http://www.deminas.se/

Innan Wendy kom på att hon faktiskt kunde hoppa i och bada själv gjorde hon så här. Försöka att föreställa er ljuden hon åstadkommer.